Visste du redan dessa fakta om Lappviken?

Visste du att Lappviken är lika gammal som din mormors mormors mormor?

Det psykiatriska sjukhuset grundades på Lappudden för 185 år sedan, och var då ett av de allra första i sitt slag i hela Europa. Redan i sju generationer har Lappviken varit känt som en plats där psykisk ohälsa har vårdats och mentalt välbefinnande har stöttats på innovativa sätt.

Ända från första början förstod man hur stor betydelse omgivningen och naturen har för tillfrisknandet. I dag ligger tyngdpunkten i arbetet på att förebygga psykisk ohälsa och stärka människors egna resurser genom olika former av samvaro och gemenskap.

Lappvikens immateriella kulturarv inom mentalvårdsarbete lever därmed starkt vidare varje dag. Om merparten av området hyrs ut som huvudkontor, utplånas områdets 185-åriga kulturarv inom mentalvårdsarbete.

Visste du att Lappviken besöks av helt olika slags människor?

Här möts alla: pensionärer, dagisgrupper, företagsteam, forskare, rehabiliterande inom missbruks- och mentalvård, stadsodlare, musiker, studenter, personer som tillhör könsminoriteter, långtidsarbetslösa och helt vanliga helsingforsare.

Tillsammans har vi skapat en atmosfär där alla kan vara sig själva. Människor i olika livssituationer och med olika bakgrunder kan mötas och lära av varandra. Besökarnas mångfald är både en rikedom och en viktig förutsättning för exempelvis ekonomiskt hållbar företagsverksamhet och en innovativ experimentkultur.

Det är därför svårt att förstå hur området – med en samlingspartistisk politikers ord – kan avfärdas som ett ”ställe där hippier hänger”.

Visste du att Lappviken har årligen 150 000* besök?

Hufvudstadsbladet uppgav felaktigt i sin ledare den 2 september att besökarantalet är 50 000 per år, och jämförde detta med Fölisöns (500 000) och Sveaborgs (1 miljon) besökssiffror.

Jämförelsen haltar helt. Båda dessa är etablerade besöksmål med lång historia (Fölisön grundades 1889 och Sveaborg öppnade 1948 samt blev ett Unesco-världsarv 1991), och de drivs med statligt stöd under Nationalmuseum och Museiverket.

Lappviken har utvecklats till ett levande stadsmål på bara 12 år – helt tack vare civilsamhällets aktörer. Tillväxten har varit enorm, och området kan bli en ännu viktigare mötesplats om verksamheten får fortsätta.

*exklusive parkbesök

Visste du att Helsingfors stad har samlat in invånarnas åsikter om planerna för byggnaderna i Lappviken tre gånger?

I KerroKantasi-enkäterna fick invånarna uttrycka sina åsikter fritt i stället för att svara ja eller nej.

Vi analyserade svaren i enkäten från 2022. Det som efterfrågades mest var medborgar- och kulturverksamhet (40 % av svaren), ansvarsfull kommersiell verksamhet i form av kafé- och restaurangverksamhet, småskalig hostellverksamhet och uthyrning av arbetslokaler (38 %) samt verksamhet inom psykisk hälsa och välbefinnande (29 %).

Verksamhet som liknar den nuvarande fick stöd i ungefär en tredjedel av svaren (34 %), medan 6 % av svaren uttryckte motstånd.

Mänskliga värden, såsom en accepterande atmosfär och hänsyn till personer i utsatta situationer, framhölls i nästan vartannat svar (42 %).

Endast i ett fåtal svar (0,01 %) uttrycktes en önskan om att ägandet av området skulle överföras till ett vinstdrivande företag.

Varför fästs inte större vikt vid dessa resultat i stadens preliminära plan? Vad innebär detta för helsingforsbornas möjligheter att påverka stadens beslut i ett bredare perspektiv? Varför är Helsingfors stad beredd att genom sitt agerande riskera att undergräva invånarnas förtroende för beslutsfattandet?

Enligt § 22 i kommunallagen måste möjligheter till delaktighet som erbjuds kommuninvånarna vara verkningsfulla. Ett skenbart samråd räcker alltså inte. Man måste också lyssna på invånarna.