Lappviken tillhör alla – säg det till beslutsfattarna nu!
Lappvikens medborgarverksamhet för psykiskt välbefinnande, öppen för alla, riskerar än en gång att trängas undan av företagsverksamhet.
Ett värdefullt kulturarvsobjekt får inte behandlas som enbart en fastighetsinvestering. Låt oss hjälpa beslutsfattarna att undvika detta misstag och bygga ett Helsingfors vi kan vara stolta över!

När Lappviken hotas, dyker vi upp!

7
185
1 592
10 682
30 000
85 % av huvudbyggnaden kan stängas för stadsborna
I planen som tjänsteinnehavarna gjort upp pressas de mentalvårdstjänster som är öppna för stadsborna samt medborgarorganisations- och kulturverksamheten in i en liten del av huvudbyggnadens bottenvåning och i Äppelträdshuset och Terapihuset.
Allt annat hyrs ut som huvudkontor åt ett företag. Företagets namn har inte offentliggjorts.
Hela andra och tredje våningen i huvudbyggnaden, med ett namnlöst företags huvudkontor som mål. Uthyrning på marknadsvillkor.
Bottenvåningen: 690 m² för välbefinnande och evenemang, 245 m² restaurang. Dessutom Äppelträdshuset 75 m² och Terapihuset 185 m².
Venetsia-huset 710 m², bageri och kafé. Bastun 165 m², den äldsta allmänna bastun i Helsingfors som fortfarande är i bruk.
”Venetsia-huset och bastun kan vid behov lösgöras från projektet och säljas, vilket skulle minska projektets kostnader med cirka 2 miljoner euro.”
Beslutsfattarna ser priset på Lappviken – men ser de dess värde?
Huvudbyggnaden är en av de bäst bevarade byggnaderna ritade av Carl Ludvig Engel. Den avgiftsfria verksamheten, öppen för alla, är en direkt fortsättning på områdets 185-åriga mentalvårdsarbete, som minskar Helsingfors stads social- och hälsovårdskostnader. I ett osäkert världsläge stärker platser som Lappviken, med en exceptionellt lång kontinuitet, kontakten mellan människor, välbefinnandet och förmågan att klara kriser.

Krishem och gruppverksamhet
I vardagsrummet Toivon Lähde kan en människa i livskris möta en annan människa utan könummer. Handledd gruppverksamhet hjälper till att hitta vänner och ger rutin i vardagen.

Gratis evenemang och utställningar
Konserter, konstutställningar, föreläsningar, naturverksamhet, motion, publikevenemang. De minskar ensamheten bland helsingforsare, ökar delaktigheten och främjar integrationen av invandrare.

Kaféer och bageri
Kaféerna och bageriet är områdets vardagsrum till vardags, utan köptvång. Kahvila Lähde erbjuder många personer med partiell arbetsförmåga en väg in i arbetslivet.

Terapimottagningar, arbetsrum och evenemangslokaler
I byggnaderna arbetar hundratals konstnärer, forskare och småföretagare. Lokaler hyrs ut också för många familjefester och dagar för arbetshälsa.

Avgiftsfritt museum
Finländarnas gemensamma kulturarv, huvudbyggnaden som C. L. Engel färdigställde 1841, kan upplevas av alla. På museet kan man bekanta sig med sjukhusets historia.

Bastu
Bastun i servicebyggnaden är den äldsta allmänna bastun i Helsingfors som fortfarande är i bruk. Staden kan komma att sälja den.
Varför igen?
Hur omfattande reparationerna av byggnaderna i Lappviken behöver vara beror på vilken verksamhet området har i framtiden. Helsingfors politiska beslutsfattare har i åratal försökt nå enighet om områdets framtida användning, utan resultat.
Staden har utrett helsingforsarnas åsikter med tre enkäter och workshoppar åren 2019–2023. Stadsborna har också tagit ställning genom ett invånarinitiativ och flera namninsamlingar. Budskapet är tydligt: Lappviken ska förbli ett centrum för psykiskt välbefinnande som är öppet för alla.
Stadens tjänsteinnehavare har ändå gång på gång föreslagit att området privatiseras.
2018
Reparationskostnaderna skulle alltså betalas av hyresgästerna. Helsingforsarna försvarar den nuvarande verksamheten med demonstrationen Muuri och en namninsamling som samlar över 30 000 underskrifter
2019–2020
I fastighetsinvesteringsbolaget NREP:s plan, som stred mot tävlingsreglerna och lagen och som vann idétävlingen som dess enda deltagare, föreslås att ett hotell byggs i parken.
2020
I samband med avslaget drar stadsstyrelsen upp riktlinjen att byggnaderna i tillräcklig utsträckning ska förbli öppna för stadsborna och att mentalvårdsarbetet samt den öppna medborgarorganisations- och kulturverksamheten ska kunna fortsätta.
2022
2024
10 682 helsingforsare undertecknar ett invånarinitiativ som kräver att staden fortsätter som huvudägare av området och tryggar framtiden för ett centrum för psykiskt välbefinnande som är öppet för alla.
2025
Stadsmiljönämnden behandlar invånarinitiativet och slår fast: ”Det kommande verksamhetskonceptet bygger, vid sidan av andra möjliga funktioner, på att trygga områdets kulturarv inom mentalvårdsarbetet och medborgarverksamheten. Som helhet eftersträvas ett ökat besökarantal.”
2026
Stadskansliet tar på ett exceptionellt sätt över beredningen av reparationsprojektet från stadsmiljösektorn och lägger den direkt under borgmästaren och kanslichefen.
26.8.2026
I planen skulle 85 % av huvudbyggnaden, Venetsia-huset och bastun reserveras för ett företags huvudkontor. Stadsborna skulle få 15 % av huvudbyggnaden, Äppelträdshuset och Terapihuset.
17.9.2026
Vid stadsstyrelsens morgonskola tar de politiska beslutsfattarna för första gången ställning till planen som tjänsteinnehavarna berett. Stadsstyrelsen kan återremittera ärendet och kräva att tjänsteinnehavarna ändrar planen.
Senare
Enligt vår uppfattning beslutar sektionen för byggnader och allmänna områden under stadsmiljönämnden först om godkännandet av den preliminära projektplanen. Det slutliga beslutet fattas av stadsfullmäktige. När tjänsteinnehavarna har berett en mer detaljerad projektplan beslutar sektionen och fullmäktige i sinom tid också om att godkänna den.
Tidigast augusti 2028
Det handlar om ett värdeval
Vem ska betala reparationsskulden för ett nationellt kulturarvsobjekt, en skuld som vuxit under hundra år? Får de gamla byggnadernas historia och ojämnheter synas, eller vill man modernisera allt utom fasaden?
Det är inte nödvändigt att låta områdets framtida användare betala reparationer för miljontals euro. Staden har ett annat alternativ: den kan renovera byggnaderna själv och sedan överföra dem till ett fastighetsbolag som den äger. Helsingfors stad gjorde så när den grundade Kabelfabriken.
29 M€
uppskattning av kostnaderna för en reparation som sparar historiens lager (planen Lappviken 360, i nuvarande priser enligt byggnadskostnadsindex)
48 M€
stadens uppskattning av de reparationskostnader ett modernt huvudkontor kräver
0 €
vad ett publikevenemang, en konstupplevelse, ett besök i krishemmet eller annan verksamhet på Lappvikens Källa kostar en stadsbo.
Allt detta är hotat.
”Tillsammans med biträdande borgmästare Paavo Arhinmäki lyfte vi fram att den preliminära planen enligt vår mening är problematisk … Eftersom det handlar om ett stort och viktigt beslut finns det inget behov av brådska, utan ärendet bereds omsorgsfullt.”
”Det här förslaget bygger helt och hållet på pengar, inte på några andra värden.”
”För De Gröna är det klart att staden inte behöver göra vinst på Lappviken, utan området ska också i framtiden möjliggöra självorganiserad kulturverksamhet och mentalvårdsarbete.”
”Om staden har råd att betala 400 miljoner euro för en hamntunnel, varför finns det inte råd att betala för att reparera byggnaderna?”
”En bruttohyresnivå på tre miljoner euro för huvudbyggnaden är orealistisk. Genom att försöka låta områdets framtida användare betala hela reparationsskulden äventyras ekonomin i det fastighetsbolag som ska grundas, och därmed hotas Lappviken av en fullständig privatisering.”
”En sådan förändring vore ett riktigt hårt slag mot mentalvårdsarbetet i området. Vi kompletterar Helsingfors social- och hälsovårdstjänster, som hela tiden hänvisar patienter till bland annat vår gruppverksamhet och vårt krishem.”
Berätta för beslutsfattarna vad Lappviken betyder för dig!
Beslutsfattaren räknar de meddelanden som kommer in. Ett personligt e-postmeddelande skickat i eget namn väger tyngre än tusen delade inlägg.
Skicka ett meddelande till beslutsfattarna
Varför är Lappviken viktigt för dig? Stöder platsen ditt vardagliga välbefinnande, eller har den gett dig tröst i en svår livssituation?
Redigera den färdiga mallen. Ett kort meddelande på några meningar gör störst intryck. Om det känns svårt att skriva kan du använda listan i mallen som stöd. Skriv artigt och underteckna meddelandet med ditt eget namn.
Meddelandet skickas till stadsstyrelsens ledamöter och ersättare, som behandlar ärendet 17.9.2026.
Vad vi föreslår
Konceptet Lappviken 360, som vi erbjöd staden 2024, går fortfarande att genomföra. Målet med planen är att trygga Lappviken som ett rum öppet för alla stadsbor och att stärka områdets skyddsvärden.
- Mentalvårdsarbetet som är sammanflätat med områdets historia samt medborgarorganisations-, kultur- och småföretagsverksamhet öppen för stadsborna förblir kärnan i verksamheten.
- Byggnaderna renoveras grundligt men sparsamt, så att överrenovering undviks och det ojämna som olika tidsperioder gett upphov till lämnas synligt.
- En etappvis reparation gör att verksamheten kan fortsätta utan avbrott.
Vi föreslår att staden renoverar byggnaderna och sedan överför dem till ett fastighetsbolag som staden äger. Det nya bolaget kunde börja underhålla och utveckla Lappviken med rent bord, utan den tunga ekonomiska bördan av hundra års reparationsskuld. På så sätt skulle det kommande fastighetsbolagets ekonomiska bärkraft och hållbarhet säkerställas. Ungefär så här gick man till väga när Kabelfabriken grundades.
Erkännanden för verksamheten
- 2025 Lappikens väljs in i Trans Europe Halles (TEH) -nätverket och blir därmed ett av de mest inflytelserika kulturaktörerna i ett europeiskt kulturnätverk på gräsrotsnivå.
- 2024 Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs pris för det civila samhället.
- 2019 nominering till Europeiska kulturarvspriset
- 2018 Nylands förbunds Nyland-pris
- Helsingfors stads kulturgärning 2016
- 2016 Finska Läkaresällskapet Duodecims kulturpris


